Alumnen som gör Etiopien grönare
Miljövärldens ögon riktas just nu mot Etiopien. Landet har tagit ett världsunikt beslut: man ska göra ett ekonomiskt lyft utan att miljöförstöringen ökar. Handelshögskolans alumn Haileselassie Medhin leder forskningscentret som ska stödja och observera den nya green growth-strategin på nära håll.
Utvecklingsländer följer vanligen den så kallade Kuznetkurvan. När ekonomin blir bättre ökar också utsläppen, upp till en viss nivå där det vänder. Etiopien ska göra resan på ett hållbart sätt – något som ingen gjort förut.
– Historiskt sett har alla länder, inklusive Sverige, utvecklats ur fattigdom på ett miljömässigt negativt sätt. Etiopien har antagit kraftfulla strategier och policys för att gå rakt igenom den där kurvan. Det är en unik satsning, som kommer att kräva massor av nya idéer och ny teknik, men där många länder är med och bidrar, berättar Haileselassie Medhin.
Leder miljöforskningscenter
En såpass omfattande satsning kräver förstås också forskning och utvärdering. Haileselassie Medhin är chef för Environment and Climate Research Centre på Ethiopian Development Research Institute i Addis Abeba.
– Vi har etablerat centrat för att fylla kunskaps luckorna. Normalt sker ju akademisk forskning på universiteten medan policyanalyserna ofta görs på andra arenor. Vi kombinerar dessa båda perspektiv samtidigt som vi genererar en massa data. Centrats uppgift är att driva nya idéer. Just nu undersöker vi till exempel potentialen i att införa koldioxidskatt i Etiopen. Det handlar också om att observera hur green growthstrategin påverkar ekonomins olika delar, säkra att de satsningar som görs är långsiktigt relevanta och kommunicera våra resultat till besluts fattare, säger Haileselassie Medhin.
Handelshögskolans initiativ banade väg
Kontakten med Sverige kom via Handelshögskolans globala miljöinitiativ Environment for Development som hjälpte till att etablera miljöforskningen på plats.
– Jag läste ekonomi på universitetet i Addis Abeba. Efteråt började jag jobba på The Ethiopian Research Institute, som samarbetade med Handelshögskolan. Det ledde till att jag reste till Göteborg för att för djupa mina kunskaper i miljöekonomi. Jag läste en master på Handelshögskolan och så småningom doktorerade jag också här. Men målsättningen var alltid att återvända till Etiopien och jobba med frågorna på plats, säger Haileselassie Medhin.
Sedan 2015 har han byggt upp forskningscentrat i Addis Abeba och det har vuxit snabbt.
– Idag har vi den högsta koncentrationen av forskare inom miljöekonomi i hela regionen, mycket tack vare att Environment for Development redan hade skapat plattformen. Det har gjort mitt arbete betydligt enklare.
Känsla för bra forskningsmiljöer
Att snabbt bygga upp en ny forskningsmiljö kräver både hårt arbete och breda kunskaper. Haileselassie Medhin tycker att han är väl rustad för uppgiften.
– Framför allt har jag fått med mig en känsla för hur en god forskningsmiljö ser ut. Om du själv har varit en del av en sådan miljö är det lättare att åter skapa den. Från Handelshögskolan har jag också fått med mig kunskaper om hur man forskar tillsammans i grupp. Man kan väl säga att jag har försökt skapa en miljö som attraherar människor som jag själv, säger Haileselassie Medhin
ENVIRONMENT FOR DEVELOPMENT
Initiativet Environment for Development (EfD) bygger upp lokala kompetenscentra inom miljöekonomi runt om i världen, med ett särskilt fokus på kopplingen mellan miljö och utveckling. EfD grundades av Enheten för miljöekonomi vid Handelshögskolan 2007. För närvarande finns det tolv EfD center runt om i världen i Etiopien, Kenya, Tanzania, Sydafrika, Centralamerika, Colombia, Chile, Kina, Vietnam, Indien, USA och i Sverige.
Detta är en artikel från Handelshögskolans Magasin 2017
Blädderbart magasin