Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Birgit Karlsson befordrad till professor i ekonomisk historia

Nyhet: 2017-02-07

Birgit Karlsson blev i november 2016 befordrad till professor i ekonomisk historia, vid Göteborgs universitet. Bedömarna, som är eniga i sina utlåtanden, anser att Birgit har en mycket hög grad av både vetenskaplig och pedagogisk skicklighet och erfarenhet och att hon är en tillgång för forskarvärlden.

- ”Birgit Karlssons forskning präglas av en imponerande bredd och djup.”, Jan Ottosson, professor i ekonomisk historia, Uppsala universitet.

Birgit som är universitetslektor och har lång erfarenhet av ämnet blev docent 2003. Hon är i grunden utbildad klasslärare och ämneslärare och hon har innan sin akademiska karriär arbetat flera år som lärare på grundskolan och gymnasiet. 1987 antogs hon till forskarutbildning i ekonomisk historia och efter att försvarat sin doktorsavhandling disputerade hon 1992. Avhandlingen handlar om användandet av handel som politiskt verktyg och hur det påverkade tolkningen av svensk neutralitet.

Undervisning i fokus

Huvuddelen av Birgits akademiska verksamhet har varit undervisning i ekonomisk historia, men även i tvärvetenskapliga kurser på Handelshögskolan och Samhällsvetenskapliga fakulteten, båda vid Göteborgs universitet. Birgit har utvecklat (ibland ensam och ibland tillsammans med någon) och genomfört ett stort antal kurser i Etik och ekonomi, Kön och ekonomisk utveckling, Bank och företaghistoria, Finanshistoria, Miljöhistoria, Historia kring andra världskriget, Familjehistoria och Metodkurser. Hon har också utvecklat och undervisat på flera kurser för internationella studenter. Under de senast åren har hon mest undervisat på kurser på mastersnivå. Birgit är en utmärkt pedagog och uppskattad lärare. Hon har blivit uppmärksammad för sina insatser och fått Handelshögskolans pris för bästa lärare.

Utöver undervisning handleder Birgit även doktorander på forskarutbildningen. Hon har handlett tre doktorander fram till disputation och har en pågående.

Birgits forskningsområden

Birgits vetenskapliga verksamhet kan delas upp i två huvudområden. Det första har utgångspunkt i hennes avhandling och handlar om sambandet mellan utrikeshandel och utrikespolitik. Här har Birgit fokuserat på fyra områden.

Sveriges neutralitet

Att använda handel som politiskt verktyg är något som stormakterna använde frekvent efter andra världskrigets slut. Sverige var starkt beroende av utrikeshandel och hade ett stort intresse av att den inte skulle bli politiskt styrd och agerade i den riktningen. Sverige var tvunget att anpassa sig efter USA som krävde exportkontroll av strategiska varor till Östeuropa, trots att man argumenterade för en liberal handelspolitik som inte skulle styras av politisk hänsyn. Sverige lyckades få med sig Sovjetunionen på detta tankesätt och genom att det inte fanns några formella avtal om exportkontroll behövde Sverige där med inte överge sin neutrala och liberala position. Som ett resultat kunde man fastställa en teoretisk ram för att förstå tolkningen av den svenska neutraliteten; handel bör separeras från politik, form separeras från innehåll och svensk anpassning till amerikanska önskemål bör uttryckas som ensidiga beslut.

Sveriges relationer till försöken att skapa europeisk integration

EEC-länderna, stödda av USA, ville använda handeln som ett politiskt verktyg för att nå politiska mål. Ett sådant mål var fred i Västeuropa, ett annat var att stärka försvaret mot Östeuropa. Genom att öka det ömsesidiga handelsberoendet i Västeuropa minskade risken för krig i den regionen, samtidigt som risken för konflikt med Östeuropa ökade. Detta var för Sverige oförenligt med neutraliteten och man höll fast vid den liberala principen att handeln skulle ske oberoende av politisk inställning.

Sveriges förhållande till nazismen och Nazityskland

I tidigare forskning om handeln med Nazityskland har man fokuserat på kol, järnmalm och kullager. Det som Sverige till största del exporterade till Nazityskland var dock skogsprodukter. Denna exportvara var traditionellt riktad mot Storbritannien och USA men riktades om till Tyskland i samband med andra världskriget. Under kriget blev handeln också ett tydligare politiskt verktyg eftersom båda länderna tillämpade ekonomisk krigföring. Sverige försökte, i den mån det var möjligt, att hävda att handeln borde vara fri från politiska hänsyn. Då detta inte var möjligt under de extrema förhållandena, hävdades att ett neutralt land hade rätt att i första hand tillgodose sina egna intressen när det gällde handel. Detta bidrog till en obalans i handeln, då handeln med västmakterna i princip upphörde, men var dock inte att uppfatta som ett stöd till Tyskland.

Handel med diktaturen Sovjetunionen

Svenska företag, såväl som den svenska regeringen, var under mellankrigstiden angelägna att öka handeln med Sovjetunionen. Sverige försökte använda en så liberal handelspolitik som möjligt i en värld av minskande och allt mer reglerad handel.

Dessa områden har också bidragit till Birgits forskning om etik och moraliska frågor i anslutning till handel med diktaturer

Birgits andra huvudsakliga forskningsområde, Karteller och företagssamarbeten under 1900-talet grundade sig i arbetet med mellankrigstidens handel med Tyskland. Hon insåg då att synen på karteller under den perioden var helt annan än den vi har idag. Karteller var lagliga i Sverige fram till 1993, något som ändrades i samband med att Sverige skulle bli medlem i EU. I utredningar som gjordes och i den ekonomisk-politiska debatten som fördes var det tydligt att det fanns potentiella problem med företagssamarbeten, men att dessa i det stora hela vad mer av godo än av ondo. Orsakerna till företagssamverkan och karteller förändrades radikalt under 1900-talet och detta var utgångspunkten i Birgits forskning. Ett viktigt resultat av forskningen är att begreppet ”fri konkurrens” i huvudsak måste ses som ett politiskt, snarare än ett ekonomiskt begrepp. Under perioden som studerats var det vanligare att diskutera problematik i termer av sund, rättvis och effektiv konkurrens.

Forskningsmeriter

Birgit har lett flera forskningsprojekt och haft ett antal bedömningsuppdrag som sakkunnig, opponent och medlem i betygskommittéer. Hon har varit medlem i beredningsgruppen för historiska vetenskaper på Vetenskapsrådet och bedömt vetenskapliga ansökningar och tidskrifter. Birgit har även bidragit med ett kapitel i boken En samtida världshistoria (red. Maria Sjöberg), som används som kursbok på flera universitet och som gavs ut i ny reviderad upplaga under 2016.

Pedagogiska och administrativa uppdrag

Under 2010 var Birgit studierektor vid den dåvarande institutionen för ekonomisk historia, där det viktigaste uppdraget är att utveckla och att behålla den redan höga kvaliteten på kurserna. Därefter fick Birgit ledningsuppdraget som prefekt vid samma institution. Under 2012 omorganiserades Göteborgs universitet och institutionen för ekonomisk historia slogs ihop med två andra institutioner för att bilda en ny, institutionen för ekonomi och samhälle. Birgit Karlsson röstades fram till institutionen prefekt och hade detta uppdraget under fyra år. Dessa år var en intensiv sammanslagningsfas och Birgit visade gott ledarskap och startade arbetet med att stärka den nya institutionen.

Seminarium om handel och moral

Onsdagen den 22 mars kommer Birgit att hålla ett seminarium om Handel och moral. Mer information kommer att publicerar på vår hemsida www.es.handels.gu.se

AV: Kajsa Folmeus Strandberg

Artikeln publicerades först på: es.handels.gu.se

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2017-09-06
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?