Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Reflektioner från Framtidens ledarskap

Nyhet: 2017-05-24

En stilla varm vårtorsdag vid Nya varvet, väntade seminariet ”Framtidens ledarskap” som arrangerades av Partnerprogrammet i samarbete med Centrum för global HRM (CGHRM).

Huvudtalarna var Per Thilander, föreståndare CGHRM, Julia Norinder, föräldraledig och HR-chef på SIDA och Björn Natthiko Lindeblad, fd munk och idag flitigt anlitad föreläsare.

Morgonen började med att Per reflekterade över vad som krävs i ett arbetsliv som behöver leva med snabba förändringar där de nya generationerna kräver utveckling som tidigare generationer inte är vana vid. Per delade med sig av sin egen erfarenhet av att stänga av allt det yttre bruset och då upptäcka vad som hände i honom.

Julia öppnade med sin personliga berättelse om vad som hände när hennes pappa blev sjuk hur hon då insåg att hon inte hade verktyg för sorgen. Detta blev början för henne på en resa att fördjupa arbetet med sig själv som ledare och våga ifrågasätta det höga tempot som så många gånger inte gjorde att det fanns plats för att skapa hållbara lösningar. Hennes perspektiv kring ledarskap handlade om hur vi i dagens arbetsliv behöver hitta meningsfullhet, tillit och autencitet – och att det handlar om att leva detta, inte att lyfta in detta arbete i kontrollparadigmet.

Hon menade att det kan handla om att förändra mötesstrukturer att gå från möten där det handlar om att visa sig duktig till att skapa med varandra, hur vi kan bygga dessa mötesstrukturer genom att lyssna på oss själva och våga vara sårbara visa oss på riktigt. Öppna mötet med att till exempel berätta något personligt och sätta sig på ett sätt som inte inbjuder till det vanliga, fastän rösten inom sig säger: nu tror de inte att jag förberett mig, men göra det ändå för att öppna samtalen.

Björn delade sina reflektioner om etisk kompass. Vad det handlar om att ha en etisk kompass är något vi tränar dagligen, lyssna på oss själva för att därför förstå vad som är rätt och fel. Han utgick från den buddhistiska visdomen och berättade om hur han när han levde som eremit, rakade sig och då såg sig i spegeln vilket inträffade varannan vecka ungefär. Det han såg var en man med ärr, glåmig hy, rynkor och ärr. Plötsligt insåg att han kände sig vackrare inuti, att det fanns något i honom som var stilla och inte så kritiserande. Björn tydliggjorde att det handlar om att ge sig själv näring och att vi kan göra det genom att umgås med stillheten, möta vårt inre i stillhet för att det inte skall styra oss i storm. Vi får våra erfarenheter i livet och han påminde oss om det magiska mantrat ”Jag kan ha fel” när saker stormar runt oss, och publiken nickade.

En deltagare sa efteråt att det känns som ni har satt oss i en båt och puttat ut oss, det är som detta är början på en ny resa som vi gör tillsammans.

Vid lunchen fortsatte samtalen länge, och det var som om vi fick en liten oas. Men jag kan ha fel...

 

Författat av Jonna Alfredsson, coach, Handelshögskolan
 

AV:

Sidansvarig: Daniel Karlsson|Sidan uppdaterades: 2011-06-22
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?