Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Studier blandat med fotboll i slumkvarteren och boda-boda (motorcykelskjuts) i mörkret

Nyhet: 2017-01-26

Juriststudenten Jorunn åkte på utbyte till Afrika, pluggade på University of Nairobi och engagerade sig samtidigt i den ideella organisationen ”Wayo Wayo Kibra”. Med nya erfarenheter i ryggsäcken och minnen för livet delar hon nu med sig av sina upplevelser!

Vad är det bästa med att vara på utbyte?

Att få uppleva ett helt annat samhälle än det svenska, både innanför och utanför universitetets väggar. Jag inser att jag varit väldigt dåligt påläst om Afrika, och att det i Nairobi finns flera olika livsstilar och livsöden än de vi matas med via media. Det har också varit kul att upptäcka skillnader, till exempel att det anses vara helt okej att föreläsaren kommer över en halvtimma försent till föreläsningen (men inte alltid att studenter gör detsamma...)

Berätta hur en vanlig dag ser ut för dig!

Eftersom luften var ganska dålig och blev sämre ju längre dagen gick, försökte jag ofta ta en promenad eller joggingtur tidigt på morgonen. Därefter blev det frukost, plugg hemma (jag försökte använda universitetsbiblioteket men det var ofta utan ström och wi-fi så jag "flyttade hem") och lektion kvällstid. Turligt nog bodde jag på promenadavstånd till skolan och hann promenera dit innan solen gick ner. Hem från skolan blev det alltid taxi eller boda-boda (motorcykelskjuts) eftersom det inte var säkert att promenera i mörkret.

Under helger och lediga dagar gjorde jag utflykter ihop med kompisar, hängde vid poolen på vår gård och/eller jobbade som fotbollstränare i den lokala ideella föreningen Wayo Wayo Kibra i Kibera.

Hur kommer det sig att du åkte just till Nairobi?

Eftersom jag bott utomlands tidigare var jag inställd på att stanna i Göteborg under hela studietiden. När sista ansökningsdagen för utlandsstudier började närma sig var det dock inte svårt att tänka om; att läsa utanför Sverige med fullt csn-bidrag och lån är en väldigt bra möjlighet att uppleva andra delar av världen utan fler extra kostnader än flygbiljetten tur och retur. Att jag valde Narobi berodde på att jag haft en längtan att resa till Afrika. University of Nairobi var GU:s enda afrikanska samarbetsuniversitet och alltså det enda alternativet att välja för att komma dit.

Du engagerar dig ideellt utanför studierna, hur fungerar det?

Det har för det mesta fungerat bra och varit roligt. Att engagera sig i någon form av verksamhet utöver studierna är något jag varmt rekommenderar eftersom det gör att en lär känna lokalbefolkning i större utsträckning. Dessutom gav det mig en inblick i ett annat liv än det mina medelklasskamrater i skolan levde. WWK lät mig "komma och gå" i mån av tid, vilket gjorde att jag kunde prioritera studierna eller andra utflykter när jag ville det.

Jag är fortfarande engagerad i Wayo Wayo Kibra. För den som är intresserad av att veta mer om oss: http://wayowayokibra.wixsite.com/wayowayokibra

Det mest spännande som hänt?

Vilken svår fråga. Jag får nog ändå svara all den tid jag vistats i slummen Kibera, strax utanför Nairobi. Det var inte spännande på ett roligt sätt, men på ett intressant vis. Att lära känna människor som lever på cirka tio kronor om dagen och diskutera/jämföra deras livssituation med den i vårt svenska samhälle var väldigt spännande och berikande.

Är det något som kanske är lite mindre kul/svårt?

Till en början var det stressande att inte kunna planera sin vecka pga osäkerhet kring lektionstider och inlämningar. Att läsa kopiösa mängder text och rättsfall på engelska var en annan utmaning. Det senare är dock något jag ser som en av de bästa erfarenheterna från min utlandstermin.

Har du något tips till andra studenter som vill åka på utbyte – något man ska tänka på?


Du kommer behöva vara självständig. Det är ingen på plats som hjälper dig med allt - i alla fall inte om du inte ber om det. Det är viktigt att våga fråga och kontroller att alla papper, datum, betalningar och registreringar är genomförda och giltiga. Det positiva med detta är att du kommer få kontakter och kompisar på köpet; inte sällan är klasskompisarna de med bäst "koll på läget".

Jag skulle också tipsa om att läsa på om det nya landets kultur och eventuella klädkoder. Att respektera andras kultur är en bra början till att klara sig bättre socialt och även säkerhetsmässigt, i alla fall var det så för mig. Ytterligare ett tips är att planera in utflykter från början av utlandsvistelsen. En termin går fort och det är kul att i alla fall hinna med att se och uppleva några av staden/landets sevärdheter.

Vad läser du för kurser?

Som juriststudent kan en inte åka på utbytestermin under de sex första terminerna på programmet. Det innebär att kurserna som läses utomlands ska vara på mastersnivå, för att motsvara vår svenska modell med fördjupningskurser (termin 7-8). Tre sådana kurser motsvarade i mitt fall 30hp. När jag kom till University of Nairobi blev jag registrerad till den obligatoriska kursen "Law and Development" (rättshistorisk/teoretisk) och fick välja två kurser från ett tvärvetenskapligt miljörättsprogram. Jag läste där "Theory and process of Environmental law and policy making" och "International Environental Law". Jag valde dem både utifrån intresse och relevans i relation till den svenska juridiken.

De största skillnaderna mellan att studera i Sverige och i Nairobi?

1) Planering/Schema. Precis som i Sverige fick vi studenter ett terminsschema. Till skillnad från här, saknades dock exakta datum för examinationer, vilket är av nytta att veta för att planera sitt tentaplugg (speciellt som vi hade olika ämnen att examineras i). Under de tolv föreläsningsveckorna höll vi oss sällan till schemat och hade säkert fler än fem "extralektioner" med tillhörande inlämningsuppgifter. Till en början var detta väldigt stressande för en "planerare" som mig men ju längre terminen fortskred, desto mer vande jag mig.

2) Pedagogiken. I Nairobi var det inga föreläsningstimmar á 45 minuter med bensträckare emellan; istället var det tre timmar i sträck i skolbänkar som påminner om sådana som fanns när min mormor gick i skolan (typ 1940). Föreläsarna använde inte PowerPoint eller tavla, utan pratade för det mesta "fritt" under hela lektionstiden. Dock upplevde jag det som att studenterna var mer aktiva under föreläsningarna. Exempelvis frågade föreläsarna specifika frågor riktade till enskilda studenter, på vilka de "krävde" svar eller försök till svar. Föreläsarna manade också på diskussioner i helklass, i vilka de flesta studenter glatt deltog. Det var också fler grupparbeten och studentredovisningar än vad jag var van vid från Göteborg.

3) De andra studenterna. De som läste juridik på masternivå i Nairobi hade i de flesta fall redan arbetat ett par år med juridik (de läser efter systemet med bachelor och master). Där av fanns en hel del praktisk erfarenhet i klassen som vanligen inte förekommer i Sverige, eftersom vi läser master direkt i "ett svep". Det var också i princip bara jag som var heltidsstuderande, eftersom det är dyrt at läsa i Kenya och många därför måste jobba heltid jämte sina studier.

Huset där Jorunn bodde:


"Snabbmat" i Kibera:

Elefanter i Masai Mara:

AV:

Sidansvarig: Linnéa Kappel |Sidan uppdaterades: 2011-06-22
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?