"Bristen på jämställdhet börjar redan i våra förväntningar"
Det börjar tidigt. Vi pratar olika med flickor och pojkar, ger dem olika mycket handlingsutrymme och bedömer deras prestationer olika. Det formar våra förväntningar både på andra och på oss själva, med skillnader i till exempel lön och karriärutveckling som resultat.
Nanna Gillberg och Evert Taube. I Göteborg finns fler statyer av Evert Taube än statyer av namngivna kvinnor. Foto: Carina Gran
Nanna Gillberg forskar kring genusfrågor med särskilt fokus på de informella mekanismerna bakom ojämställdhet, bland annat det hon kallar för förväntningsstrukturer.
– Löneskillnader mellan män och kvinnor kan delvis förklaras av förväntningsstrukturer. Om du är chef och går in i ett lönesamtal är det svårare att säga nej till någon som du utgår från har höga förväntningar på sin lön, än till någon som bara har lågt ställda förhoppningar. Det finns en studie från den svenska bankvärlden där man har intervjuat nyanställda. Männen hade höga förväntningar på att lyftas upp i hierarkin, medan kvinnor bara hade förhoppningar. Förväntningar hos anställda och förväntningar på deras förväntningar hos chefer påverkar karriärtempo, säger Nanna Gillberg.
”Jag har aldrig märkt att kön har haft någon betydelse”
Förra året släppte Nanna Gillberg boken ”Jag har aldrig märkt att kön har haft någon betydelse”. Titeln syftar på en vanlig kommentar bland framgångsrika näringslivsrepresentanter. I boken ger hon exempel på underliggande strukturer som är så självklara att de har blivit osynliga.
– Många upplever sina liv som jämställda och vissa menar att hela frågan har gått överstyr. Men forskning visar att vi ofta har svårt att få syn på strukturer kopplade till kön för att de är så ”tagna för givet”. I en amerikansk studie sökte de två fiktiva karaktärerna Jennifer och John båda tjänsten som laboratoriechef. Deras ansökningar såg, förutom namnen, exakt likadana ut. Ändå bedömde 127 sakkunniga professorer att John var mer kompetent och förtjänade såväl högre lön som mer mentorskap än Jennifer, berättar Nanna Gillberg.
186 år till jämställdhet
Även om vi har kommit en bit på väg med jämställdhetsarbetet så är det långt kvar. Det finns beräkningar som visar att det med nuvarande takt kommer det att ta 186 år innan vi når full jämställdhet i Sverige.
– Utvecklingen går snabbast där det finns regleringar, som styrelserepresentation eller löneutveckling. Tittar man på sådant som fördelningen av obetalt arbete hemma eller uttag av vab så går det betydligt långsammare, säger Nanna Gillberg.
Inte heller kan vi förlita oss på att unga människor ska leda vägen. I en studie, som gjorts i USA och upprepats i Norge, fick studenter läsa en berättelse om en framgångsrik entreprenör. Berättelsen var likadan men i hälften av fallen handlade den om ”Heidi” och i andra hälften om ”Howard”.
– Medan Heidi uppfattades som osympatisk och självisk; ingen du ville anställa, ha som chef eller ta en öl med efter jobbet, så uppfattades Howard som en härlig kille. Och detta var alltså inte äldre personer utan en ny generation ekonomistudenter. Så vi måste hela tiden påminna oss själva. Det gäller även mig, säger Nanna Gillberg.
Detta är en artikel från Handelshögskolans Magasin 2019.