Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Hallå där Ola Olsson, som studerat citronernas betydelse för den sicilianska maffians framväxt

Nyhet: 2018-02-01

Citronodling i SicilienDu är professor i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, och en av författarna till den vetenskapliga artikeln ”Origins of the Sicilian Mafia: The Market for Lemons”. Berätta, varför spelar citroner en viktig roll för den sicilianska maffians framgång?
– Under 1800-talet var citroner och andra citrusfrukter en enormt viktig exportvara för den sicilianska ekonomin, inte minst sedan upptäckten att C-vitamin kunde bota den vanliga sjukdomen skörbjugg. I den kaotiska politiska situationen efter Italiens enande runt 1860 behövde citronodlingarna skyddas mot stölder och intrång. Maffian på Sicilien erbjöd skydd åt den lukrativa citrusindustrin när staten inte förmådde upprätthålla privata äganderätter.

Hur har ni kommit fram till dessa slutsatser?
– Vi har använt data från en parlamentarisk utredning (Damianoutredningen) från 1880-talet som dokumenterar både förekomsten av maffia och av citrusodlingar bland Siciliens samtliga kommuner. Vi undersökte därefter det statistiska sambandet mellan citrusodlingar och maffia och fann att det fanns ett positivt samband, även efter att ha kontrollerat för en mängd andra variabler som kan ha spelat roll.

Vad kan ni som nationalekonomer bidra med i förståelsen av maffians utveckling?
– Vår hypotes bygger på tidigare forskares arbeten om citrusodlingarnas betydelse, vilka också citeras i artikeln. En del historiker påpekar att citrusexporten bara var en del av förklaringen till maffians uppkomst. Så är det naturligtvis, även om man i nationalekonomiska artiklar oftast fokuserar på bara en huvudsaklig förklaring. Så vad vi gör är att försöka förstå de ekonomiska incitamenten bakom maffians uppkomst, samt att använda så kallade ekonometriska metoder för att analysera citronhypotesen på ett rigoröst sätt.

Ola OlssonHur kommer det sig att du intresserat dig för detta ämne?
– Jag blev inbjuden till projektet av mina italienska medförfattare, Arcangelo Dimico och Alessia Isopi, och tackade genast ja när jag insåg vilka spännande data som de hade tillgång till. Jag har alltid varit intresserad av institutionell ekonomi och maffian är tveklöst en av de mest ekonomiskt och politiskt skadliga institutionerna som funnits i Italien på senare tid. Som alla andra har jag dessutom sett Gudfadern-filmerna och fascinerats av den sicilianska miljön och kulturen från den tiden.

Artikeln har blivit omskriven internationellt. Hur kommer det sig tror du att intresset för ämnet är så stort?
– Jag tror att det beror på att den sicilianska maffian är väldigt mytomspunnen och har skildrats otaliga gånger i filmer och böcker. Att dess uppkomst dessutom hänger samman med en frukt som de flesta konsumerar i någon form varje dag, ger väl frågan en extra dimension.

Vad kan vi lära från denna studie? Finns det jämförelser till dagens produktion av grödor eller naturresurser?
– Kombinationen av svaga äganderätter och en korrupt stat å ena sidan och stora exportintäkter från mineraler eller jordbruksprodukter å den andra, leder ofta till våldsamma konflikter och ibland krig. Fenomenet är känt bland ekonomer och brukar kallas "naturresursernas förbannelse". DR Kongo (koltan, tenn) och Colombia (koka) är moderna exempel på länder som drabbats hårt av denna typ av problem. Maffian på Sicilien har vissa likheter med dagens brottssyndikat eller rebellgrupper som finansierar sin verksamhet med intäkter från naturresurser.

Läs mer:

Artikelförfattarna har publicerat ett inlägg på Cambridge universitets blogg 'Cambridge Core' med länk till originalartikeln. Läs också artiklar i Washington Post och The Times.

AV:
031-786 13 49

Artikeln publicerades först på: economics.handels.gu.se

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2018-01-09
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?