Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Nationell strategi krävs för att lösa kompetensbrist i små och medelstora företag inom tillverkningsindustrin

Nyhet: 2019-05-22

Kompetensbristen medför extra stora utmaningar för små och medelstora företag i tillverkningsindustrin. Något de har svårt att hantera på egen hand. Att utveckla humankapitalet är den viktigaste frågan för att kunna behålla svensk konkurrenskraft och det krävs en strategi för att komma tillrätta med det eftersom det kräver delat ansvar mellan det offentliga, utbildningssystemet och företag, menar Martin Henning som är nybliven professor i ekonomisk geografi vid Företagsekonomiska institutionen.

Behoven hos små och medelstora industriföretag ser annorlunda ut än hos stora globala företag eftersom för dem är det avgörande vilka kompetenser som finns i den omedelbara närmiljön. Deras behov passar ibland inte ihop med befintliga utbildningssystem och de har oftast inte planer för den långsiktiga humankapitalutvecklingen.

- De arbetar med att fylla orderboken och leverera och det gör de ofta på ett otroligt skickligt sätt, men att hantera det långsiktiga perspektivet är ofta svårt för små och medelstora företag som kämpar med att leverera. Om du vill se ett livslångt lärande i företagen så behöver det dels finns kortare vidareutbildningar eftersom de här medarbetarna kanske inte vill sätta sig på skolbänken i två år om de har lång yrkeserfarenhet. Yrkeshögskolorna har varit väldigt framgångsrika, kanske kan man bygga vidare på det och göra lite mer flexibla kortare vidareutbildningar. Det behöver också finnas lösningar för hur man ersätter personen i produktionen annars blir det för stora kostnader och praktiska utmaningar för små företag, säger Martin Henning.

Många små lösningar under ett paraply

Uppfattningen om att det finns kompetensbrist är inte unik för tillverkningsindustrin, men det finns vissa förutsättningar som innebär att man behöver vara vaksam. Det finns ett imageproblem och det är få som söker de industriella programmen vilket gör att arbetskraften snabbt blir mycket äldre i tillverkningsindustrin. Det har också varit stora förändringar när det gäller digitalisering vilket betyder att medarbetare behöver kunna hantera digitala lösningar samtidigt som man ska kunna i det tillverkningsindustriella arbetet. Sammantaget ställs högre krav på medarbetarna idag. Det finns alltså inte bara brist på arbetskraft med rätt kompetens utan även brist på det som man förutsätts kunna när man arbetar i tillverkningsindustrin idag.

- I grunden ligger ett imageproblem eftersom tillverkningsindustrin idag inte är vad den var 1950, så exempelvis behöver yrkesvägledningen inför gymnasiet uppdateras och se till så att alla vet vad en modern tillverkningsindustri faktiskt handlar om. Den konstanta kompetensutvecklingen måste hanteras på något annat sätt än i de grundläggande utbildningssystemen, i något som är mer lättrörligt än det traditionella med universitet och gymnasieskolor. I Sverige har vi ofta en tro på de stora lösningarna, men det kanske är små lösningar under ett paraply som egentligen behövs, säger Martin Henning.

Struktur för livslångt lärande och finansieringslösningar är avgörande

I rapporten ”Kompetenser för industri i omvandling” har Martin Henning tillsammans med kollegor tagit fram en omfattande checklista över vad man behöver ta hänsyn till i en strategi för framtidens kompetensförsörjning. Forskarna menar att det inte behövs mer generell forskning på området just nu, eftersom vi vet vad problemen finns och vi vet vad som måste till för att lösa dem, nu måste det till handling på en nationell nivå.

-Det som saknas idag är en bra struktur för livslångt lärande och en hållbar finansieringslösning. Och det saknas en strategi för hur det ska gå till. Jag tror det behövs ett delat ansvar mellan det offentliga, mellan utbildningssystemet, mellan företag och mellan individerna. Alltså det ligger inte bara på företagen eller utbildningssystemet att tillhandahålla en struktur för det här utan det krävs ett samspel. En annan sak är att man behöver se på yrken snarare än branscher eftersom många unga idag som börjar jobba med tillverkningsindustriella tillämpningar gör det inom den avancerade tjänstesektorn. I arbetet inför rapporten har vi också kunnat se att det finns massor av bra försök, utredningar och experiment runtom i landet, men de skalas inte upp bland annat för att man inte löst finansieringsfrågan, säger Martin Henning.

Läs mer

Rapporten ”Kompetensen för industri i omvandling. Utmaningar och strategier i nya kompetenslandskap.” är gjord på uppdrag av Tillväxtverket av Martin Henning, Johan Jakobsson, Elias Johannesson.
Ladda ner rapporten kostnadsfritt i fulltext på Tillväxtverkets webbsida

Kontakt

Martin Henning, professor ekonomisk geografi
martin.henning@handels.gu.se
031-786 1419


 

 

AV:

Artikeln publicerades först på: fek.handels.gu.se

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2018-01-09
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?