Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Tvärvetenskaplig forskarskola om framtidens hållbara energisystem till GRI

Nyhet: 2018-05-18

Sök tjänsten: Doktorand i företagsekonomi, med inriktning mot organisering av framtidens hållbara energisystem

I många branscher finns i dag tillgänglig teknik för att minska energianvändning. Men trots att det skulle vara kostnadseffektivt, införs den inte. Modeller inom teknisk forskning om hur energieffektiviseringsarbete går till kan inte förklara varför. Det finns alltså ett glapp mellan modellerna och verkligheten. I ett nytt tvärvetenskapligt projekt på Gothenburg Research Institute och Linköpings universitet ska två doktorander ta reda på hur energieffektiviseringsarbete faktiskt går till i praktiken, och fylla glappet med kunskap.

Projektet är finansierat av Energimyndighetens tvärvetenskapliga satsning Forskarskola Energisystem och placerat på Gothenburg Research Institute och Linköpings Universitet. I projektet ska två doktorander anställas, en i Linköping och en i Göteborg. I Göteborg kommer en forskarstudent från företagsekonomi studera sjöfartsbranschen. I Linköping anställs en doktorand inom teknik som ska studera tillverkningsindustrin.

Historiskt har forskning om energieffektivisering främst bedrivits inom tekniska och ekonomiska discipliner. Detta håller nu på att förändras. Delvis för att det finns en växande insikt om att energieffektivisering handlar om mycket mer än att bara hitta tekniska lösningar. Nya tidskrifter inriktade mot samhällsvetenskaplig energiforskning har också lanserats och forskningsfinansiärer ger mer tyngd åt samhällsvetenskapliga projekt. Hannes von Knorring, ingenjör och forskare på Gothenburg Research Institute, har under snart 10 år studerat hur energieffektivisering går till inom sjöfarten:

Det har varit en långsamt puttrande gryta av samhällsvetenskaplig kritik som nu har börjat koka över.– En vanlig modell inom forskningen för att förklara varför tillgängliga åtgärder inte används handlar om att det finns olika barriärer och hinder. En barriär kan till exempel vara brist på information. Tanken har varit att om mer information tillförs om vilka åtgärder som är kostnadseffektiva, så kommer organisationer att handla rationellt och införa dem. Men samhällsvetare har i många år sagt att den här modellen för hur teknik används inte stämmer med verkligheten. Det har varit en långsamt puttrande gryta av samhällsvetenskaplig kritik som nu har börjat koka över, säger Hannes von Knorring.

Att modellen är förenklad och inte stämmer överens med verkligheten har han exempel på i sin egen forskning. I ett forskningsprojekt genomförde han en kartläggning av tänkbara energibesparande åtgärder på ett rederi. Rederiet behövde skära i kostnaderna och ansåg att det var ett viktigt och angeläget arbete. En uppföljande studie visade att rederiet inte följt rekommendationerna. Varför?

– En aspekt var att de inte hade passande interna rutiner. Rent organisatoriskt var det en stor omställning för dem att jobba med energieffektivisering. Det var inte så enkelt att de bara saknade information, säger Hannes von Knorring.

Faktum är att det än i dag fortfarande saknas forskning om hur energiledning – alltså systematiskt arbete för energieffektivisering – går till i en organisation. Det finns rekommendationer och modeller för energiledning, men få forskare har tittat på praktiken. Framförallt har enkätstudier och studier där man intervjuat ett stort antal chefer i olika företag genomförts, men få har tittat på djupet i en eller ett par organisationer. Genom fältstudier – intervjuer, observationer och skuggning – metoder som utvecklats vid Gothenburg Research Institute under många år ska den här kunskapsluckan fyllas.

Världsekonomin beroende av sjöfart

Inom sjöfarten har arbetet med energieffektivisering länge prioriterats efter oljepriset. Efter oljekriserna på 1970-talet fanns det ett stort intresse. Osäkerheten gällande oljetillgången gjorde att det fanns starka drivkrafter från många håll att göra sig mindre beroende av olja. Rederier och andra företag producerade rapporter om energieffektivisering, men när oljepriset sjönk under 1980-talet försvann intresset. Under 00-talet steg oljepriset och intresset väcktes till liv igen.

– Egentligen startades mycket av den forskning som görs i dag redan på 1970-talet. När jag är ute på rederier och studerar energieffektivisering kommer de ofta och visar upp forskningsrapporter från början av 1980-talet, säger Hannes von Knorring.

Oljepriset har nu sjunkit igen men det finns ändå anledning att tro att intresset för energieffektivisering inom sjöfarten kommer att bestå den här gången. I april i år fattade länder i IMO, International Maritime Organisation, en FN-organisation för säkerhets- och miljöfrågor för internationell sjöfart, beslut om att växthusgasutsläppen från sjöfarten ska minska med 50 procent till 2050. För att det ska ske krävs omfattande effektivisering och även byte av bränslen. Men sjöfart hänger ihop med världshandel som i sin tur hänger ihop med världsekonomin. Det här gör begränsningar av växthusgasutsläpp inom sjöfart till en diplomatiskt mycket kontroversiell fråga.

– Det linjära sambandet mellan världsekonomi, världshandel och sjöfart gör att ett tak på utsläpp från sjöfart också innebär ett tak för världshandeln. Men det är det ingen som vill. Det enda sättet det kan gå ihop är att utsläppen från sjöfart minskar snabbare än vad efterfrågan på sjöfart ökar. Det kommer att bli väldigt svårt men det är samtidigt nödvändigt i ett klimatperspektiv, säger Hannes von Knorring.

Doktoranden vid GRI kommer att få en unik chans till att tillgodogöra sig både ett disciplinärt djup inom företagsekonomi, och en tvärvetenskaplig bredd.Tanken med projektet och Energimyndighetens Forskarskola Energisystem är att utveckla tvärvetenskaplig expertkompetens. Doktoranderna kommer under hela sin doktorandstid arbeta tillsammans och få korsvis handledning av varandras handledare. Totalt kommer 10 doktorander vid olika lärosäten i Sverige att anställas i fyra olika projekt.

– Det här är ett projekt som passar klockrent in i GRI:s tvärvetenskapliga profil. Det känns väldigt roligt att vi och Företagsekonomiska institutionen är med i Energimyndighetens forskarskola och att vi får en doktorand till oss. Doktoranden vid GRI kommer att få en unik chans till att tillgodogöra sig både ett disciplinärt djup inom företagsekonomi, och en tvärvetenskaplig bredd genom sitt deltagande i Energimyndighetens forskarskola, säger Ulla Eriksson-Zetterquist, professor i företagsekonomi och föreståndare för GRI.

Doktoranden kommer att kunna lotsas in i de nationella och internationella nätverk som finns vid Handelshögskolan vad gäller företagsekonomisk forskning, men även in i sjöfartsnäringen. Hannes von Knorring arbetar också deltid som forskningsrådgivare åt Föreningen Svensk Sjöfart, branschorganisationen för rederier i Sverige, där han varit med och byggt upp ett nätverk för rederier som samarbetar om energieffektiviseringsfrågor.

– Vad gäller forskningsresultaten kan det här på sikt leda till bättre kunskap om hur energieffektivisering fungerar i praktiken och skapa bättre förslag på policyåtgärder och styrmedel för att öka energieffektivisering inom olika branscher, säger Hannes von Knorring.

Projektet finansieras av Energimyndigheten med 9,3 miljoner kronor under fyra år. Det leds från GRI av Ulla Eriksson-Zetterquist, professor i företagsekonomi och föreståndare för GRI, och Hannes von Knorring. Från Linköpings Universitet leds projektet av professor Patrik Thollander och dr. Maria Johansson, båda vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling.

Mer information

Sök tjänsten: Doktorand i företagsekonomi, med inriktning mot organisering av framtidens hållbara energisystem

Fortsatt satsning på doktorander för framtidens hållbara energisystem

Hannes von Knorring från GRI gästforskare i Tokyo

Energieffektivitet - ett tekniskt eller samhällsvetenskapligt problem?

Kontakt

Hannes von Knorring, hannes.vonknorring@gri.gu.se, 031-7862518
Ulla Eriksson-Zetterquist, ulla.eriksson-zetterquist@gri.gu, 031-7865407

 

 

 

AV:

Artikeln publicerades först på: gri.handels.gu.se

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2018-01-09
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?