Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Migranternas pengar får stor betydelse i hemlandet

Nyhet: 2013-12-13

Remitteringar, det vill säga pengar som migranter skickar hem till sitt ursprungsland, har en mycket positiv effekt för hushållen i hemlandet. Pengarna stärker inte bara den egna familjens situation. Särskilt bland lågutbildade förs pengar vidare utanför den egna familjen och ger positiva spridningseffekter. Det visas i en ny avhandling från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Remitteringsinflödet till utvecklingsländer har ökat markant under senare år. Remitteringar har visat sig vara en stabil inkomst även under perioder av ekonomisk kris och oro på finansmarknaden, då andra ekonomiska flöden minskar. I vissa utvecklingsländer överstiger numer värdet på remitteringarna inflödena av till exempel bistånd och utländska direktinvesteringar.

Nationalekonomen Lisa Andersson har i sin avhandling undersökt hur migration och remitteringar påverkar utvecklingen i hemlandet och i detta fall specifikt Etiopien. Världsbankens siffror visar att remitteringsinflödet i Etiopien har ökat från 46 miljoner till 387 miljoner USD mellan 2003 och 2010.

På senare år har en växande emigration till framför allt Mellanöstern blivit en strategi för fattiga hushåll i Etiopien att skaffa sig en extra inkomstkälla och ett bättre liv för familjemedlemmarna som stannar kvar i landet. Den typiska migranten är barn till familjeöverhuvudet, runt 30 år och oftast kvinna. Pengarna som kommer in används i stor utsträckning till dagliga behov som mat och dryck.

– Jag har studerat hur remitteringar påverkar familjemedlemmarnas subjektiva upplevelse av hushållets ekonomiska situation. Resultaten visar att remitteringar har en mycket positiv effekt på hushållens egen bedömning av sin ekonomiska situation. De familjer som tar emot remitteringar tycker också i större utsträckning att deras situation förbättrats under de senaste åren, jämfört med hushåll som inte tar emot remitteringar från utlandet. Remitteringarna har också viss positiv effekt på hushållens investeringar, säger Lisa Andersson.

Lisa Andersson har också tittat på om hushåll som tar emot remitteringar även skickar pengar vidare till andra hushåll inom landet.

– Om delar av remitteringarna förs vidare och på så sätt når fler hushåll, kan remitteringarna få spridningseffekter och större positiva effekter. Jag finner stöd för dessa spridningseffekter – och speciellt bland lågutbildade hushåll. Man skulle kunna tro att högutbildade hushåll med chans till högre inkomst i större utsträckning skulle ha möjlighet att skicka pengar vidare till andra, men så är det alltså inte, säger Lisa Andersson.


Avhandlingen presenteras idag den 13 december 2013.

Titel: “Essays on Development and Experimental Economics: Migration, Discrimination and Positional Concerns”
Institutionen för nationalekonomi med statistik, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

> Här kan avhandlingen läsas i sin helhet
> Högupplöst pressbild på Lisa Andersson

Kontaktinformation:
Lisa Andersson, fil.dr.
lisa.andersson@economics.gu.se

Daniel Karlsson, kommunikatör
Tel. 031-786 54 77, 0733-68 75 20
daniel.karlsson@handels.gu.se

 

AV:

Sidansvarig: Maria Norrström|Sidan uppdaterades: 2017-09-08
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?