Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kurser

Termin 1

IEG190 Innovation och entreprenörskap i samhällsanalys, 15 hp

Kursen är baserad på det vetenskapliga studiet av innovationsprocesser, deras bestämningsfaktorer samt deras sociala och ekonomiska konsekvenser.

Studier om innovation och entreprenörskap handlar om aktörer, innovationsprocesser, deras bestämningsfaktorer samt deras sociala och ekonomiska konsekvenser. Innovationsprocessen är det centrala studieobjektet där studiet av entreprenörskap utgör en delmängd. Hanteringen av immateriella tillgångar i innovationsprocesser är också ett viktigt fokusområde i studier av innovationsprocesser inom en marknadsekonomi. Forskningen om innovation och entreprenörskap syftar till att förklara sambanden mellan dem, samt deras sociala och ekonomiska konsekvenser. Den identifierar metoder och strategier för att främja innovation och entreprenörskap i ett samhälls- och organisationsperspektiv, och analyserar effekterna av innovationsrelaterad samhällsförändring på individer, organisationer, näringar, institutioner och kunskapsbildning.

Kursen går igenom fem specialiseringar inom ämnet:

  1. Innovationsprocessens aktörer
  2. Innovationer som system
  3. Innovationsprocesser, kunskap och lärande
  4. Betydelsen av immateriella tillgångar
  5. Ekonomiska och sociala konsekvenser av innovation samt innovationspolitik

EHG190 Den moderna ekonomins framväxt - 1900- talets ekonomiska historia, 7,5 hp

Kursens syfte är att ge grundläggande kunskaper om 1900-talets globala och svenska ekonomiska utveckling. 1900-talet har präglats av snabb industrialisering och snabb förändring av den agrara produktionen i allt större delar av världen. I denna process har perioder av kriser och perioder av ekonomisk framgång avlöst varandra. Efter andra världskriget har den amerikanska industrialiseringen kommit att penetrera inte bara Västeuropa, utan med tiden delar av Asien och Latinamerika. Den efterhand alltmer globaliserade ekonomin och handeln kom sedan, till sist, att förändra även Östeuropa i en likartad riktning. Under den senare perioden når industrialismen sin höjdpunkt och intresset riktas alltmer mot övergången till och utvecklandet av det postindustriella samhället.

KGG190 Befolkning, migration och städer (7,5 hp)

Kursen behandlar städers framväxt, bebyggelseutveckling, stadens struktur och markanvändning. Fokus ligger på människans roll, exempelvis genom att problematisera kategorier såsom genus, klass och etnicitet. Viktiga begrepp är befolkning, rörlighet, migration och segregering. Genom exkursion förenas de teoretiska kunskaperna med en praktisk verklighet.

Termin 2

SAP100 Samhällsanalys i tid och rum (15 hp)

Kursen syftar till att ge studenten vetenskapligt grundade kunskaper om olika sätt att se på ekonomi och samhällsutveckling. Tre områden fokuseras särskilt i kursen: urbanisering, migration och resursfördelning. Utifrån dessa teman tränas studenten i att genomföra självständiga analyser av samhällsutveckling i tid och rum.

Kursen innehåller föreläsningar från olika vetenskapliga discipliner, men en central del av kursen är också det arbete som är förlagt ute i staden. Genom exkursioner i staden kommer studenterna självständigt och i grupp få samla in information om och reflektera över olika hållbarhetsrelaterade utmaningar. I kursen tränas studentens generiska analytiska förmågor såsom text- och dokumentanalys, skrivande och muntlig framställan, liksom färdigheter i att samla in och reflektera över eget material.

SAP110 Statistiska grunder i samhällsvetenskaplig analys (7,5 hp)

Kursen ger en orientering i användandet av kvantitativa metoder i samhällsanalys. Teman som behandlas i kursen är bland annat beskrivning av data genom central- och spridningsmått, sannolikhetsstatistik, korrelation och sambandsmått. Dessutom ges en introduktion till regressionsanalys.

Teman som omfattas av kursen är följande:

  • Grundläggande statistiska begrepp
  • Grafisk representation av statistisk information
  • Beskrivande statistik, såsom centralmått och spridningsmått
  • Diskret och kontinuerlig sannolikhetsfördelning
  • Datainsamling och urval
  • Statistisk inferens
  • Linjär regressionsanalys

SAP120 Kvantitativa metoder i samhällsvetenskaplig analys (7,5 hp)

Kursen syftar till att utveckla studenternas förmåga att tillämpa kvantitativa metoder i analysen av komplexa samhällsfrågor med rumsliga och tidsmässiga dimensioner. Kursen innehåller övningsmoment som tränar studenterna i att kvantitativt analysera samhällsproblem inom ämnena ekonomisk historia och kulturgeografi. Under kursens gång ska studenten lära sig vilka kvantitativa metoder som är lämpliga i olika sammanhang kopplade till olika aktuella samhällsfrågor

Termin 3

Makroekonomi (7,5 hp)

Makroekonomi handlar om de stora dragen i ekonomin. Här kommer du att lära dig mycket om det som ofta är med i nyheterna: arbetslöshet, bruttonationalprodukt, inflation, tillväxt med mera. I denna kurs introduceras du till det nationalekonomiska sättet att analysera problem.

Mikroekonomi (7,5 hp)

Denna delkurs beskriver hur marknadsmekanismen fungerar för att allokera resurser till produktion av olika varor och tjänster. Först studeras de faktorer som bestämmer efterfrågan och utbudet på en marknad och hur dessa leder fram till en jämvikt på marknaden. Interaktionen mellan utbud och efterfrågan analyseras under olika marknadsformer. Du kommer också att studera marknadsmisslyckanden, där marknadens krafter behöver korrigeras genom ekonomisk-politiska verktyg.

Global ekonomi och lokal utveckling (7,5 hp)

Kursen introducerar ekonomi som centralt begrepp för att problematisera geografisk fördelning av resurser, välstånd och konsumtion. Fokus ligger på hur ekonomiska relationer kopplar samman skalnivåer, från den globala till den lokala i olika delar av världen. Inom delkursen behandlas samhällsomvandling utifrån sektoriella kategorier såsom jordbruk, industri och tjänster. Särskilt uppmärksammas frågor kring globala handelsflöden, regional och lokal utveckling.

Growth and welfare in a historical perspective (7,5 hp)

Uppdateras inom kort.

Termin 4

EHG200 Ekonomisk historia, fortsättningskurs (30 hp)

Fortsättningskursen ger dig kunskaper och analytiska färdigheter för att du mer självständigt ska kunna förhålla dig till ekonomisk-historiska problem och forskning. Du får därför läsa olika temakurser och en kurs i ekonomisk idé- och doktrinhistoria.

Kursen består av 4 delkurser:

Delkurs 1. Ekonomiska idéer i historiskt perspektiv (7,5 hp)
Kursen ger en genomgång av grundläggande begrepp och samband i ekonomiska teorier, från förmodern till modern tid. Dessa placeras och problematiseras i sitt materiella, historiska och slaveriets betydelse för den ekonomiska historien, och dess betydelse för uppkomsten av en djup ekonomisk klyfta mellan rika och fattiga länder. Begreppet slaveri problematiseras och relateras till andra former av tvångsarbete.

Delkurs 2. Ofri arbetskraft - slaveriets ekonomiska historia (7,5 hp)
Syftet med delkursen är att ge övergripande kunskap om slavhandelns och slaveriets betydelse för den ekonomiska historien, och dess betydelse för uppkomsten av en djup ekonomisk klyfta mellan rika och fattiga länder. Kursen vill också problematisera begreppet slaveri, och sätta in det i en kontext där andra former av tvångsarbete också förekom. Kursen vill slutligen illustrera några centrala frågeställningar om utveckling och drivkrafter i historien, genom att titta på slaveriet som ett viktigt och illustrativt exempel.

Delkurs 3. Modern ekonomisk tillväxt (7,5 hp)
Ett viktigt tema i kursen är olika förklaringar till drivkrafterna bakom ekonomisk tillväxt samt konvergens och divergens inom världsekonomin. Vidare tas i kursen upp vad ekonomisk tillväxt inneburit för människors levnadsstandard och hur den ekonomiska tillväxtens resultat fördelats mellan olika människor.

Delkurs 4. Företag och samhälle (7,5 hp)
Delkursen utgår från problematiken kring de institutionella ramar under vilka företagens egennyttiga handlande kan medföra samhällsnytta. Förhållandet mellan stat och företag undersöks i ett flertal historiska kontexter.

Länk till kursplan: http://kursplaner.gu.se/pdf/kurs/sv/EHG200

eller

KGG210 Kulturgeografi, fortsättningskurs (30 hp)

Kursen ger fördjupade kunskaper om hur resurser nyttjas såväl globalt som lokalt för hållbar samhällsutveckling. Särskilt uppmärksammas detta i ett regionalt europeiskt perspektiv samt genom infrastrukturens betydelse för samhällsutvecklingen. Globaliseringen problematiseras genom ett komparativt perspektiv på regionala ojämlikheter i världen. Kursen utvecklar färdigheter i geografiska analysmetoder.

Kursen består av 4 delkurser

Delkurs 1: Infrastruktur, transporter och kommunikation (7,5 hp)
Delkursen tar sin utgångspunkt i hur samhällets infrastrukturförsörjning inriktad mot transporter och kommunikation har utvecklats och kommer att utvecklas. Perspektivet är såväl nationellt som internationellt - främst europeiskt. Frågor som behandlas är bland annat: (i) Vad är transporter och transportinfrastruktur?; (ii) Hur har dessa utvecklats i ett nationellt och internationellt (främst europeiskt) perspektiv och vad betyder de för samhällsekonomins utveckling?; (iii) Hur viktiga är infrastruktur och transporter som utvecklingsfaktorer i samhället?

Delkurs 2: Nord-sydrelationer och utveckling i Globala Syd (7,5 hp)
Delkursen behandlar frågor om vad utveckling är liksom skillnader i utvecklingserfarenheter mellan olika länder, mellan stad och landsbygd, samt mellan olika samhällsgrupper i det Globala Syd. Fokus är på människors försörjningssituationer i olika lokala kontexter, även om det lokala också måste förstås mot bakgrund av globala och nationella processer, och relationer mellan aktörer på olika skalor. Begrepp som utveckling, genus och ”livelihoods” problematiseras.

Delkurs 3: Politisk geografi: geopolitik och territorialitet (7,5 hp)
Delkursen fokuserar sambanden mellan politik och geografi. Utgångspunkten tas i ett historiskt perspektiv på dessa samband i en global kontext. Den globala skalan kompletteras därefter genom att fokusera nationalstaten, lokal politik, samt politik baserad i identiteter. De teoretiska resonemangen om makt och politik kopplade till geografi exemplifieras genom fall av motsättningar eller konflikter i världen

Delkurs 4: Geografisk informationshantering (GIS) och forskningsmetodik (7,5 hp)
Delkursen introducerar geografisk informationshantering (GIS) som metod. Grundläggande begrepp och teorier behandlas liksom praktisk användning av programvara för datainsamling, bearbetning, analys och presentation. Detta appliceras på konkreta geografiska problem genom praktiska övningar. En viktig del av delkursen utgörs av ett kritiskt förhållningssätt där GIS sätts i ett bredare
forskningsmetodologiskt perspektiv.

Länk till kursplan: http://kursplaner.gu.se/pdf/kurs/sv/KGG210

Termin 5

Valbara kurser (30 hp).

Termin 6

EHG300 Ekonomisk historia, fördjupningskurs(30 hp)

Kursen ger fördjupade ämneskunskaper samt vidgad förmåga till självständig diskussion och kritisk bearbetning av skilda teoretiska perspektiv och metodologiska problem. Kursen består av tre delmoment: en kurs i kvantitativa metoder för ekonomisk historia, en kurs som är inriktad på kvalitativa metoder och tolkningar samt en kandidatuppsats. Kursen som helhet tränar färdigheten att planera och genomföra ett självständigt samhällsvetenskapligt arbete.

Kursen består av 3 delkurser:

Delkurs 1: Räkna på det förflutna (7,5 hp)
Fördjupade kunskaper och färdigheter om kvantitativa metoder i ekonomisk och social historia.

Delkurs 2: Att skriva historia (7,5 hp)
Orientering om vetenskaplig diskussion inom samhällsvetenskaperna kombinerat med praktiskt arbete med att göra ett problem forskningsbart genom diskussion av källor, material och metoder.

Delkurs 3: UPPSATS (15 hp)
Diskussion av vetenskapligt dokumenterade uppsatser. Av varje studerande krävs författande och ventilering av en vetenskapligt grundad framställning, enskilt eller i grupp.

Länk till kursplan: http://kursplaner.gu.se/pdf/kurs/sv/EHG300

eller

KGG310 Kulturgeografi, fördjupningskurs (30 hp)

Kursen ger ämnesmässig och metodologisk fördjupning inom kulturgeografi och utvecklar förmåga att självständigt analysera, genomföra och redovisa kulturgeografiska undersökningar. Den behandlar vetenskapsteori, forskningsmetodik och aktuell kulturgeografisk forskning: problem, synsätt och metoder.

Delkurs 1. Idéhistoria, teori och metod (7,5 hp)
Delkursen omfattar två delmoment, i) Idéhistora (3,5 hp) och ii) Metod (4 hp). Delkursen inleds med ett moment som behandlar geografins idéhistoria och utveckling som vetenskap, dess uppdelning på olika inriktningar samt olika teoretiska perspektiv och forskningsinriktningar. I ett andra delmoment behandlas kvalitativa och kvantitativa metoder, samt uppsats- och forskningsmetodik.

Delkurs 2. Specialisering (7,5 hp)
Delkursen omfattar två separata kurser som är valbara för den studerande och som innebär en fördjupning och specialisering inom något av Kulturgeografins områden
2a. Kunskapsöversikt
Delkursen syftar till att fördjupa den studerandes kunskaper inom något av Kulturgeografins delområden genom författande av en kunskapsöversikt på basis av självständigt vald litteratur. I samråd med kursansvarig och handledare väljs ett område utifrån planerad inriktning på det självständiga arbetet som sedan följer i delkurs 3.
2b. Miljöplanering
Delkursen innebär en fördjupning i miljögeografi. Samspelet mellan samhälle och miljö behandlas dels ur landskapsperspektiv, med fokus på bevarandefrågor och naturvård, och dels ur rörlighets- och flödesperspektiv, med särskild vikt vid resvanor.

Delkurs 3. Självständigt arbete och opposition (15 hp)
Delkursen syftar till att den studerande skall kunna planera, genomföra och presentera ett vetenskapligt arbete. Den studerande kan välja att genomföra arbetet tillsammans med annan studerande (max två personer per uppsats) eller ensam. Vidare ingår en oppositionsuppgift samt deltagande i seminariebehandling av andra uppsatsarbeten.

Länk till kursplan: http://kursplaner.gu.se/pdf/kurs/sv/KGG310

Sidansvarig: Saida Hajee|Sidan uppdaterades: 2019-09-04
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?